Creep och Creep 2

Jag måste erkänna att jag länge undvek Creep. Jag hade någon sorts konstig föraning om att den skulle vara skräp och jag insåg inte att den hörde till en av mina absoluta favoritgenrer: found footage/mockumentary. När jag väl insåg det (sent en natt då jag inte kunde sova och logga in på Netflix via iphonen) så såg jag den direkt och blev oerhört imponerad.

Creep är en sorts blandning av found footage och mockumentary. Jag brukar skilja på genren (eftersom de är förvillande lika) genom att avsändaren, det vill säga personen som filmar/driver projektet överlever i mockumentary och gör det inte i found footage. I found footage så hittad filmmaterialet av någon annan och filmteamet bakom det är antingen försvunna eller hittade döda. Därav namnet "found footage" - upphittade bilder. Anledning till att jag säger att det är en blandning är för att... nej, jag vill inte förstöra själva filmupplevlsen för er och spoila det. För den här måste kollas helt spoilerfri.

Creep (2014) är en väldigt minimalistisk film med endast två skådespelare (som även har skrivit och regisserats av samma personer) Partick Brice och Mark Duplass. Vanligtvis så brukar jag även undvika den typen, och speciellt i den här specifika genren, eftersom det sällan blir bra. Men här blir det bra. Riktigt bra. Handlingen är lika minimalistisk: en filmskapare svarar på en annons på Craiglist (USA:s Blocket, typ, fastän det finns mer pikanta annonser) och får uppdraget att filma en döende man under en dag. Men allteftersom så blir det filmskaparen Aaron mer osäker på att hans uppdragsgivare Josef inte är den han utger sig för att vara.

Bildkälla

Jag vill inte avslöja för mycket mer om handlingen för charmen är att se hur det hela utvecklar sig. Men filmen bygger på skådespelarinsatserna och då främst från Mark Duplass som spelar Josef. Det som är svårt med filmer i den här genren är att karaktärerna ska vara lite styltiga och obekväma eftersom de är i en onaturlig situation framför kameran.Så skådespelarna får inte vara för bra utan de måste hitta en sorts balans mellan bra skådespelande men ändå inte vara för övertygande. De får inte vara för smidiga, helt enkelt. Det låter väldigt märkligt men det är något är just väldigt specifikt för den här genren.Jag tror att orsaken till att de får till ett bra flyt, med naturlig "styltighet" är för att mycket av dialogen tydligen var improviserad. Intressant och intelligent grepp.

Creep var ingen storfilm när den kom men den har växt i skräckcommunityt och många har hyllat den. Jag tror att det var orsaken till att Netflix producerade Creep 2 som släpptes just på Netflix förra året (2017). Återigen så står Patrick Brice för regin och han har skrivit manuset tillsammans med Mark Duplass som återigen spelar samma roll som i ettan. Den här gången kallar han sig passande nog för Aaron.

Eftersom det här är en uppföljare så krävs det att premisserna förändras en aning. Åter igen så vill jag inte avslöja för mycket om vare sig första eller andra filmen eftersom det skulle förstöra upplevelsen för er. Men upplägget är detsamma: en filmskapare svarar på en annons på Craigslist. Skillnaden här är att filmskaparen är en kvinna (spelad av Desiree Akhavan) som har en webbserie om möten med udda människor. Så det blir både lika men helt olika premisser. Dessutom så har den som ser på filmen vissa förkunskaper från ettan och därmed får den ett annat sorts djup då man vet vad premisserna är. Det visst man inte i ettan.

Det här är en väldigt bra film. Jag brukar sällan sitta på helspänn och vara helt borta när det gäller vad som ska hända. Men här blev jag så uppslukad i handlingen samt att jag inte kunde gissa mig till nästa steg att jag kände hur filmen verkligen kröp in innanför huden på mig. Jag blev oerhört imponerad av den och tycker att ni ska se på Creep och Creep 2 efter ni har läst det här inlägget. Jag vill inte säga mer än: SE DEN!

Håll ögonen öppna i veckan för då anordnar jag en tävling!