Don't breathe
Yay! I'm back och det är med förnyad energi och lust till att blogga om ett ämne som ligger mig otroligt varmt om hjärtat (som ni redan vet): nämligen skräck!!
I måndags eftermiddag hade jag förmånen att följa med min kära make på en pressvisning av den rätt så hajpade skräckfilmen Don't breathe. Så jag tänkte ge er först en spoilerfri recension och sedan en mer djupgående diskussion som innehåller spoilers. Men oroa er inte. Jag varnar innan så ni kan hoppa över dem ifall ni inte vill veta några detaljer om filmen.
Storyn till Don't breathe (tack filmdistributören i Sverige för att ni inte översatte titeln) är rätt så enkel: ett kompisgäng bestående av tre kriminella som har för vana att göra inbrott bestämmer sig för att göra en sista stöt hos en blind, före detta soldat som bor i ett övergivet bostadsområde i Detroit. Ryktet säger att mannen i fråga har en stor summa pengar gömd i huset. Men, och det är ett stort MEN, den här gubben är inte någon som man ska bryta sig in hos....
Det är själva grundstoryn i filmen, inga krångliheter eller övernaturliga fenomen. Det finns ingen bad guy med övernaturlig styrka som fortfarande trampar bestämt framåt fastän protagonisten har tömt minst ett magasin i bröstkorgen på honom, slagit honom sönder och samman med en spade samt grävt ned honom i marken. Det är inte heller en slasherfest som det enkelt kunde ha blivit. Den går inte ut på utdragna tortyrscener men blod och inälvor som sprutar (inte Saw eller Fredag den 13:e). Istället är det uppbyggt på ren och skär spänning. Tänk er adrenalinpåslag och viljan att hålla andan (tänk på titeln). Det finns även en massa jump-scares som fick flera i biosalongen att ropa till och sedan fnissa generat.
Skådespelarinsatsen var bra, något som inte alltid är en självklarhet i den här genren. De kändes trovärdiga och fick till den där galna blicken som påminner om ett jagat djur. Men jag vet inte om jag sett någon av dem i något annat. Men efter lite eftersökningar på Imdb så visade det sig att Jane Levy (som spelar den kvinnliga huvudrollen Rocky) var med i den nya Evil Dead.
Något som var överraskande bra var själva filmandet. Jag förmodar att det var ett flitigt användande av en steady-cam som gjorde att kameran lätt kunde flyta fram från rum till rum. Det gjordes snyggt då kameran inte bara följde efter karaktärerna utan tog sina egna vägar genom att åka från rum till rum och bara redovisa vad som hände där. Jag gillade den känslan.
SPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERS
Så, nu kan vi gå på djupet och diskutera filmen mer detaljerat. Så ni som inte har sett filmen kan sluta läsa nu.
Det finns några saker jag vill ta upp med den här filmen. Den följer de klassiska ramarna där tjejen överlever (trots hennes brister även om hennes kriminalitet kan "ursäktas" genom att hon vill ta hand om sin yngre syster och fly från deras alkoholiserade mamma) och killarna dör (givetvis den som publiken får minst sympati för - svinet - dör först). Slutet lämnas också öppet genom att den blinde mannen, som definitivt inte är någon stackare som publiken känner sympati med, också överlever. Det som jag nämt är klassiska element inom skräckfilmgenren. Slutet lämnas någorlunda öppet enbart för att behålla obehagskänslan hos publiken samt hålla öppet för möjligheten till en uppföljare.
Tjejen, Rocky, går att sympatisera med: ja, hon gör inbrott och stjäl saker men hon gör det för att fly och framförallt för att rädda ett barn från en kaotisk situation. Men det jag gillar mest med hennes karaktär är att hon inte sexualiseras. Hon spelar inte på sin sexualitet överhuvudtaget och hon springer aldrig runt med ett tunt, vitt linne som bara blir mer sönderslitet under filmens gång. Faktum är att hon känns rätt så asexuell vilket är uppfriskande då tjejen som överlever i filmer alltid ska vara den "fina flickan". Det enda ögonblicket då hennes kön uppmärksammas är under de utdragna minuterna nere i den blinde mannens källare, där han avslöjar att han höll sin dotters mördare fången därnere enbart för att hon skulle ge honom ett nytt barn. Men han poängterar att han inte är en våldtäktsman (går iofs att debatteras) utan han kör med konstgjord befruktning. Eftersom han råkade skjuta den kvinnan i en av konfrontationerna så får nu Rocky ta hennes plats: "Nio månader, sen får du gå fri." Något som givetvis fick min mage att vrida sig och jag tänkte "NEEEEJ! Inget sexuellt våld för då går jag härifrån!" Men mannen ifråga har sin sperma nedfrusen och han värmer upp den och suger sedan upp den i en ohygienisk pipett. Därefter får han långsamt mot Rocky för att inseminera henne. Det ögonblicket var avgörande för mig om jag skulle gilla filmen eller ej. Jag ogillar sexuellt våld och hatar verkligen filmer som innehåller det. Det är för vidrigt, helt enkelt. Men Rocky blir inte inseminerad utan den blinda mannen blir nedslagen av hennes kompis. Rocky flyger därefter på mannen och sprutan pipettens innehåll i hans mun (i det ögonblicken kunde jag inte hålla tillbaks ett litet leende och tänka nöjt "där fick du").
Moviezine skrev i sin recension att "Hitchcock skulle ha rusat till bion" om Don't breathe och jag håller med. Det finns något klassiskt och tidlöst i storyn och bortser man från de scener då man sitter som på nålar (när de springer nere i källaren i mörkret till exempel) så är det faktiskt en renodlad thriller. Men just spänningsscenerna gör att det istället blir en skräckfilm eftersom den fångar publiken och ger den ett härligt adrenalinpåslag. Och det är ju just det där adrenalinpåslaget som många av oss skräckfantaster gillar.
I måndags eftermiddag hade jag förmånen att följa med min kära make på en pressvisning av den rätt så hajpade skräckfilmen Don't breathe. Så jag tänkte ge er först en spoilerfri recension och sedan en mer djupgående diskussion som innehåller spoilers. Men oroa er inte. Jag varnar innan så ni kan hoppa över dem ifall ni inte vill veta några detaljer om filmen.
Storyn till Don't breathe (tack filmdistributören i Sverige för att ni inte översatte titeln) är rätt så enkel: ett kompisgäng bestående av tre kriminella som har för vana att göra inbrott bestämmer sig för att göra en sista stöt hos en blind, före detta soldat som bor i ett övergivet bostadsområde i Detroit. Ryktet säger att mannen i fråga har en stor summa pengar gömd i huset. Men, och det är ett stort MEN, den här gubben är inte någon som man ska bryta sig in hos....
Det är själva grundstoryn i filmen, inga krångliheter eller övernaturliga fenomen. Det finns ingen bad guy med övernaturlig styrka som fortfarande trampar bestämt framåt fastän protagonisten har tömt minst ett magasin i bröstkorgen på honom, slagit honom sönder och samman med en spade samt grävt ned honom i marken. Det är inte heller en slasherfest som det enkelt kunde ha blivit. Den går inte ut på utdragna tortyrscener men blod och inälvor som sprutar (inte Saw eller Fredag den 13:e). Istället är det uppbyggt på ren och skär spänning. Tänk er adrenalinpåslag och viljan att hålla andan (tänk på titeln). Det finns även en massa jump-scares som fick flera i biosalongen att ropa till och sedan fnissa generat.
Skådespelarinsatsen var bra, något som inte alltid är en självklarhet i den här genren. De kändes trovärdiga och fick till den där galna blicken som påminner om ett jagat djur. Men jag vet inte om jag sett någon av dem i något annat. Men efter lite eftersökningar på Imdb så visade det sig att Jane Levy (som spelar den kvinnliga huvudrollen Rocky) var med i den nya Evil Dead.
Något som var överraskande bra var själva filmandet. Jag förmodar att det var ett flitigt användande av en steady-cam som gjorde att kameran lätt kunde flyta fram från rum till rum. Det gjordes snyggt då kameran inte bara följde efter karaktärerna utan tog sina egna vägar genom att åka från rum till rum och bara redovisa vad som hände där. Jag gillade den känslan.
SPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERSSPOILERS
Så, nu kan vi gå på djupet och diskutera filmen mer detaljerat. Så ni som inte har sett filmen kan sluta läsa nu.
Det finns några saker jag vill ta upp med den här filmen. Den följer de klassiska ramarna där tjejen överlever (trots hennes brister även om hennes kriminalitet kan "ursäktas" genom att hon vill ta hand om sin yngre syster och fly från deras alkoholiserade mamma) och killarna dör (givetvis den som publiken får minst sympati för - svinet - dör först). Slutet lämnas också öppet genom att den blinde mannen, som definitivt inte är någon stackare som publiken känner sympati med, också överlever. Det som jag nämt är klassiska element inom skräckfilmgenren. Slutet lämnas någorlunda öppet enbart för att behålla obehagskänslan hos publiken samt hålla öppet för möjligheten till en uppföljare.
Tjejen, Rocky, går att sympatisera med: ja, hon gör inbrott och stjäl saker men hon gör det för att fly och framförallt för att rädda ett barn från en kaotisk situation. Men det jag gillar mest med hennes karaktär är att hon inte sexualiseras. Hon spelar inte på sin sexualitet överhuvudtaget och hon springer aldrig runt med ett tunt, vitt linne som bara blir mer sönderslitet under filmens gång. Faktum är att hon känns rätt så asexuell vilket är uppfriskande då tjejen som överlever i filmer alltid ska vara den "fina flickan". Det enda ögonblicket då hennes kön uppmärksammas är under de utdragna minuterna nere i den blinde mannens källare, där han avslöjar att han höll sin dotters mördare fången därnere enbart för att hon skulle ge honom ett nytt barn. Men han poängterar att han inte är en våldtäktsman (går iofs att debatteras) utan han kör med konstgjord befruktning. Eftersom han råkade skjuta den kvinnan i en av konfrontationerna så får nu Rocky ta hennes plats: "Nio månader, sen får du gå fri." Något som givetvis fick min mage att vrida sig och jag tänkte "NEEEEJ! Inget sexuellt våld för då går jag härifrån!" Men mannen ifråga har sin sperma nedfrusen och han värmer upp den och suger sedan upp den i en ohygienisk pipett. Därefter får han långsamt mot Rocky för att inseminera henne. Det ögonblicket var avgörande för mig om jag skulle gilla filmen eller ej. Jag ogillar sexuellt våld och hatar verkligen filmer som innehåller det. Det är för vidrigt, helt enkelt. Men Rocky blir inte inseminerad utan den blinda mannen blir nedslagen av hennes kompis. Rocky flyger därefter på mannen och sprutan pipettens innehåll i hans mun (i det ögonblicken kunde jag inte hålla tillbaks ett litet leende och tänka nöjt "där fick du").
Moviezine skrev i sin recension att "Hitchcock skulle ha rusat till bion" om Don't breathe och jag håller med. Det finns något klassiskt och tidlöst i storyn och bortser man från de scener då man sitter som på nålar (när de springer nere i källaren i mörkret till exempel) så är det faktiskt en renodlad thriller. Men just spänningsscenerna gör att det istället blir en skräckfilm eftersom den fångar publiken och ger den ett härligt adrenalinpåslag. Och det är ju just det där adrenalinpåslaget som många av oss skräckfantaster gillar.
Kommentarer
Skicka en kommentar